Berlinbloggen

Ta panta rei, sade filosofen Herakleitos på 500-talet före vår tideräkning. Ta panta rei, allting flyter…

“Ta Panta rei” kallar också grekcyprioten Andreas sin taverna i Berlin, en kvarterskrog dit Spiros, Panos, Eleni och jag ofta styr våra steg. Mina grekiska vänner hör till de ca 15000 greker som i olika skeden kommit till Berlin och av olika orsaker stannat kvar.

De är goda vänner trots att de ofta grälar. Som i går. För vad pratar vi om dessa dagar, om inte om valet på söndag? Det enda de är överens om är att Grekland behöver en förändring, en upprensning, en förnyelse, ett uppbrott från det gamla. Men hur, med vilka krafter?

Ta panta rei, allting flyter. Men åt vilket håll?

– Ha ha, säger Spiros, när Syrizas opinionssiffror kommer på tal. De stiger stadigt och visar nu på ett stabilt försprång på över tre procent mot regeringspartiet Ny Demokrati. Dagens samtalsämne. Men Spiros förhåller sig ytterst misstänksamt till Alexis Tsipras. – Han valde gammelkommunisterna 1989, samma år som Berlinmuren föll och Europa öppnades. Litar inte på hans omdöme. Tidigare talade han för gay-rättigheter och om klimatförstöringen. Hör vi något om det nu? -Nej, nu kysser han prästerna på hand, och är med när de välsignar skolinvigningen, fyller Panos i. Det är makt gossen är ute efter, sanna mina ord. Hur han kommer att använda den, det är den öppna frågan…

– Varför alltid förhålla sig så negativt, avbryter Eleni. Det här valet kan bli historiskt! Det skulle bli första gången någonsin ett radikalt vänsterparti styr Grekland. Sedan militärdiktaturens fall 1974 har Ny Demokrati och Pasok turats om vid makten – och hur har det gått? Och, vad viktigare är, säger Eleni, det här kan vara början på en nyorientering inom EU! Ett slut på bank- och finanskapitalstyret inom den europeiska unionen och en  utveckling mot ett socialare och mera demokratisk union!- Det ni, paidia, (gossar små), säger Eleni, vore på tiden, inte sant? Spiros vidhåller fortfarande att en röst för Ny Demokrati är en garant för ett fortsatt fast långsamt uppsving, medan Panos skulle ge sin röst åt journalisten Stavros Theodorakis´nya center-liberala parti To Potami (Floden).

– I en Syrizaledd regering kunde de slipa av Tsipras´ kanter, säger han. Inte heller Eleni tror på att Syriza når en egen majoritet, och bra så, säger hon. Eleni, som besviken f.d. Pasok-anhängare hoppas på en så bred regering som möjligt. – Vi skall inte helt avskriva Georgaki (Papandreou d.y), säger hon. Jag tror att han förtjänar en chans till med sitt nya parti, Kinima (Rörelsen).

Men opinionsmätningarna ger inte Papandreou stora chanser att nå över tre procent-tröskeln. – To Potami (Floden) är värt att satsa på, framhåller den enträgna Panos. Det är nytt och fräscht. Ut med det gamla! Herakleitos sa ju också att “ingen stiger i samma flod två gånger”…