Berlinbloggen

Inför valet på söndag dominerar stora knallblå valaffischer den lilla staden Görlitz i östra Sachsen. Vid ett av de många infoborden får den besökande journalisten mängder av infomaterial och en lektion i hur farlig islam är för en kristen kultur.

Högerpopulistiska och främlingsfientliga AfD (Alternativ för Tyskland) kör ändå främst med slagkraftiga slogans om vård, utbildning och sysselsättning – teman som går igen i alla partiers kampanjer. 

Greppet är lika enkelt som effektivt. Människorna flockar sig kring bordet och lyssnar partifunktionärerna i blå skjortor med den för partiet karaktäristiska röda bocken, markeringen i kanten som i AfD-sammanhang skall tydas ”det här alternativet gäller för mig”.

Funktionärerna svarar rappt och har svar på alla frågor. Journalisten vill de inte heller släppa ifrån sig utan anvisningar om hur jag nu redan kunde göra ett stort reportage om den kommande valsegraren. Men väljarna runt omkring har de alldeles tydligt fängslat.

Men var håller de andra partierna hus? Varför kommer de inte och pratar med väljarna om deras vardagliga bekymmer? Jag ser bara ett par beskedliga valaffischer med en bild på Sachsens nuvarande regeringschef, kristdemokraten Michael Kretschmer. Görlitz´ egen son, milt leende.

Frågan är om det räcker?

De andra partierna lyser främst med sin frånvaro. Av SPD, socialdemokraterna får jag bara syn på två äldre män, som bär på ett bord och ett rött parasoll med partiets logo. De väntar på spårvagnen vid samma hållplats som jag. Den ena går på kryckor. Också den andra har tydliga svårigheter med balansen.

Tillsammans med mig väntar också ett ungt par på besök från Dresden, Sachsens huvudstad. De stöder FDP, de konservativa fridemokraterna och förundrar sig över att de inte stött på en enda valaffisch av sitt favoritparti. 

De tittar också de sorgliga figurerna med SPD-parasollet och den unge mannen säger, tja, vad ska man säga om de där? 

Kanske litet symboliskt? Säger hans partner, plötsligt mycket allvarlig. 

Enligt de senaste opinionsmätningarna kan det krisande SPD vara tillfreds om partiet överhuvudtaget får någon plats i den sachsiska lantdagen. De tyska socialdemokraterna har på ett par år gått från ordförandekris till ordförandekris och leds för tillfället av ett tillsatt tremannaråd. Den största orsakerna anser de själva är deras sits som “juniorparti” i Angela Merkels koalitionsregering. Om de förlorar stort i Sachsen och i den andra fd östtyska delstaten Brandenburg, som också väljer på söndag, finns en risk att SPD drar sig ur förbundsregeringen.

Och hur skulle förbundskansler Merkel då ställa sig? 

Också det samtalar vi om medan vi väntar på spårvagnen. Att Angela Merkel inte själv har rest ner till valkampsfinalerna är mycket konstigt, säger de bägge besökarna. Ännu konstigare tycker de naturligtvis att CDU inte är mera på bettet och inte rör sig ute bland väljarna som AfD gör. 

Att CDU för bara några dagar sedan tillkännagav ett stödpaket på 50 miljarder till “resursfattiga förbundsländer” (läs forna DDR-stater) för sysselsättning och förbättring av infrastruktur gör inget intryck på de besökande Dresdenborna. – Det gör de inför varje delstatsval. Ingenting händer, suckar paret.   

Det är mycket varmt i Görlitz lördagseftermiddag men i skuggan på hållplatsen suckar vi också över hur spårvagnen dröjer. 

De har dragit in många turer både i spår- och järnvägslinjerna. Bombardier, det stora monopolbolaget har också dragit in arbetsplatser, får jag mig berättat. Just innan spårvagnen äntligen kommer säger mannen att han i förhandsröstningen ändå inte röstade på fridemokratiska FDP utan på CDU.

– Jag taktikröstade och det är sorgligt att politiken har urartat till en från val-till-val-maskin, men jag vill förhindra att AfD får ett ännu större inflytande här än de redan har. 

För de är farliga, säger han. Jörg Urban, den sk. spetskandidaten för Sachsen hör till den högerradikala falangen, Der Flügel och vi måste förhindra att dessa nazistsympatisörer skulle ta över. Hoppas att de som röstar på AfD faktiskt inser splittringen inom partiet och inte bara väljer det för att de lovar en bättre hälsovård.

Det kan de ändå inte fixa, skrattar paret från Dresden och hoppar på spårvagnen –  galghumorn är ett rätt typiskt förhållningssätt bland yngre invånare i Sachsen.